"I taket lyser stjärnorna" var en dramatisering av boken med samma namn. 2003 mottog Johanna Thydell Augustpriset för sin debutroman. Pjäsen handlar om det svåraste svåra, en mamma döende i cancer, den första kärleken på blodigt allvar, om att ingenting blir på riktigt och att ingen annan kan förstå. En gripande, humoristiskt levande skildring om döden och kärleken.
Föreställningen spelades 347 gånger från Haparanda i norr till Falsterbo i söder, samt i de svenskspråkiga delarna av Finland, för 40 000 personer. Vi förbereder nu en engelskspråkig version av I taket lyser stjärnorna.

....många effektiva rollfigurer, alltifrån mormor och morfar till mamma själv, fröken i skolan och de stöddiga killarna på festen. Pubertetsnojor och sexuell nyfikenhet hör också till: skojigt tillvaratagna pojk- och flickklichéer görs med humoristisk distans."
Ingegerd Waaranperä, DN

Oväntat bra dramatiserad. Rolig teater om svårt ämne. …en viktig pjäs ingen lämnas oberörd. Pjäsen tar sin målgrupp på allvar genom att visa allt. … Inte en sekund av den 70 minuter långa föreställningen är tråkig.”
Lina Keilo, Hallandsposten

Starka och gripande ögonblick. Förtroliga stunder. Uppgörelser. Ren och skär förtvivla. Och så de där stunderna med humoristisk distans som gör det svåra uthärdligt……”I taket lyser stjärnorna” handskas med och förmedlar starka känslor om svåra och plågsamma ämnen på ett överraskande skickligt sätt. Målgruppen är ungdomar men ”I taket lyser stjärnorna” har minst lika mycket att säga en vuxen publik.”
Björn Brånfelt, Dagbladet Sundsvall

Oerhört starkt”
Malin Palmqvist, Länstidningen Östersund

Det är en gripande pjäs som får eleverna att ömsom skratta, ömsom sitta tysta.”
Henrik Martinsson Östran

Intet öga var torrt när stjärnorna lyste i taket på Cupolen i Värnamo i går kväll. Johanna Thydell själv var rörd, ljuskillen som sett pjäsen hundra gånger torkade näsan och den vuxna publiken både snörvlade och skrattade och undrade varför de inte tagit med sig näsdukar. Det var sorgligt men det finns ju hopp på slutet."
Leena Niskanen, Värnamo Nyheter

Men det som fångar in och tar tag är inte i första hand ångesten och sorgen. Det är de små detaljerna……………Det rappa tempot tilltalar, liksom de enkla lösningarna och det nakna tilltalet. Det finns något tidlöst i beskrivningen som gör det omöjligt att inte le en smula av igenkänning mitt i sorgen.
… .Målgruppen är 11-15 år, men det kan finnas själ att komma till Rosenlundteatern även för de lite äldre. Personligen tycker jag att ”I taket lyser stjärnorna” är värd att se för sin uppriktiga syn på livet efter döden. Men framför allt för insikten om hur fullkomligt underbart det är att aldrig mer behöva vara tretton."
Therésia Erneborg, www.TeaterStockholm.se

Produktion:

Författare: Johanna Thydell
Dramatisering: Cleo Boman, Anders Alnemark
Regi: Anders Alnemark
Ljuddesign: Anders Nyström
Scenografi: Susanne Bergström
Ljusdesign: Mikael Tham

Medverkande:

Jenna: Eva Rexed / Johanna Thor / Frida Sundström
Ullis m.fl: Franciska Löfgren / Jennie Rydén / Anna Källström
Mamma m.fl: Sara Nygren / Johanna Wilson
Susanna m.fl: Hanna Carlander / Meliz Karlge / Harleene Sandelin / Helena Lindegren

Bilder:

Fotograf: Hans-Ola Larsson och Martin Skoog
Klicka för att förstora. Högupplösta bilder? Klicka på länken under respektive bild!

Sara, Franciska, Hanna och Eva.
Sara, Franciska, Meliz och Eva.
Johanna Wilson och Johanna Thor.
Anna, Johanna W, Frida och Helena.
Jennie, Johanna W, Harleen och Johanna T.
(300 dpi här ») (300 dpi här ») (300 dpi här ») (300 dpi här ») (300 dpi här »)

Välj pjäs här:

Aktuella föreställningar:

Spelade föreställningar: